9: Mitt bästa hästminne
Men helt klart när jag träffade London och när han blev min egen.
Det var väl kärlek vid första ögonkastet, han var så söt och såg sådär busig ut med sin stubbman (Ja, han hade stubbman!) och han har verkligen det där lite lekfulla i blicken. Sen gillade jag verkligen hans gångarter och det är något som har varit en avgörande del när jag letat häst, jag vill gilla gångarterna. Lite knäppt kanske.
Sen var jag överlycklig när han gick igenom besiktningen u.a. och när vi sedan fick hem honom ett par veckor senare. Det var härligt.
Men även lägret i Orsa var roligt, trots att det kanske inte slutade på bästa möjliga sätt. Men det var riktigt härligt och framförallt roligt! En underbar anläggning och bra tränare.
Från en av hoppträningarna i Orsa. Tänk att jag vågade hoppa så högt då (110cm),
märks verkligen att mitt självförtroende tagit en vändning...
SV: Tack så mycket :)
Jodå allt rullar på , hur är det själv? :)
svar: Tack så mycket! :D
Ja, allt är bra med mig, självdå? :)
sv: Tack detsamma :)
Allt är bra med mig , hur är det själv? ^^
Åh att hoppa är läskigt men när vi gör det så brukar det vara typ 80 cm haha jag typ dör lite varje gång XD även om jag nu inte irder för tillfälligt så mycket ^^
Hej! Vill du vara med och tävla om att bli Dagens Blogg, klicka här då:http://evvesliv.blogg.se/2011/january/dagens-blogg-2.html#comment
Lycka till=)
sv: Jag är inte heller så förtjust i höga höjder med hästar men det brukar gå >< Men tror typ alltid att jag kommer flyga av haha :o
